Hallå eller, hösten!

Jag känner att vi måste följa upp lite lösa trådar från sistone:

• När jag cyklade hem från affären idag så kände jag fortfarande sviterna av morotskatastrofen. Kan det vara möjligt att morotsstavar kan ligga kvar och skvalpa i lungorna i över två dygn och ge en andningssvårigheter? Jag hoppas det är så, för om inte så har jag ett jobbigare problem.


• Glöm allt jag skrev igår om att jag gått upp en jeansstorlek, för det var bara LJUG. Älskade Monki, tack för att ni gör jeans som töjer sig och blir baggyjeans efter bara en endaste dag. Eller tack kära, ickeexisterande ämnesomsättning för att du fått mig att droppa en storlek på några få timmar. Oavsett: fick byta jeansen till min normala storlek idag och kommer därför att ägna de närmsta dagarna åt att ligga och kråla i sängen för att få på mig dem. Efter det kommer jag att stappla runt i lägenheten och göra benböj tills jag kan röra mig normalt i dem. Tänker mig att den stunden antagligen kommer att tajma perfekt med måndagens skolstart.

Slut på uppföljandet av trådar. Istället vill jag bara meddela att jag idag har hämtat upp höstkappan från förrådet, så nu är den officiellt här - hösten. Det tycker jag vi försöker omfamna så gott vi kan, va?

Nu ska jag sortera tvätt till Disneymusik för att värma upp inför kvällens film Skönheten och Odjuret. Lite tråkigt med tvättsortering kan man tycka, men imorgon ska jag upp och heja på alla härliga på min gamla praktikplats och då vill man ju helst inte ha massa fulla IKEA-påsar som spökar i bakhuvudet. Förstår ni väl?

Förresten: här bloggar man SOM EN GUD i några dagar och vad tycker ni om det? INGENTING, som det verkar.

Ett par för tighta jeans är väl inte hela världen, heller

Idag har jag köpt ett par jeans. Och två par tröjor, en halsduk samt en jacka. Jeansen är så höga att man knäpper dem över naveln. Citerar Louise: "perfekt, då håller de semesterkilona på plats". Fick dock gå upp en storlek ändå, men det positiva med det är självfallet att jag inte behöver leta efter motivation till att gå ut och springa längre. Eftersom jag heller inte kommer att ha råd att göra något annat så lär ju dessa jeans ha en passform liknande en hösäck om några veckor. Vilket slöseri med pengar, när man tänker efter.

Dagen har även bestått av långlunch med Linn, cyklande med podcast i öronen (direkt livsfarligt ur trafiksynpunkt) och sedan hade jag den goda smaken att komma på en briljant laxrätt till middag. Folieknyte proppat med fryst lax, fryst bladspenat, kryddor, olivolja och så in i ugnen medan du tänker på nåt helt annat tills maten är klar. Här vill jag även inflika det bästa tipset som Lotta Lundgren levererade i hennes sommarprat: "det är genom att ta sig tid att verkligen finhacka grejer (som lök) som du lagar mat med kärlek". Ja, nu sa hon inte exakt så, kanske, men saker och ting blir faktiskt roligare om de är finhackade. Dessutom så säger hon en massa andra klokheter som ni borde lyssna på.

Imorgon ska jag äntligen få tillbaka min saknade lilla feta TV (så att tv.nu återigen kan bli min mest besökta sida) och efter det ska jag hänga med Lisa. Livet, om du hela tiden försåg mig med saker att göra och människor att umgås med så skulle jag ha mycket lättare att inte ha ångest över dig ibland. Det ska jag säga dig.

Nåväl. Vad vore väl ett blogginlägg utan lite bilder som ni antagligen redan sett på instagram? Jag vet
- I N G E N T I N G:

Visste ni att ätandet av för många morötter kan få en att skippa ett träningspass?

Om inte; det kan det. Gjorde hummus och morotsstavar till lunch och har fortfarande andningssvårigheter. Skulle egentligen befinna mig nere i stan på ett afrodans-pass nu, men det blir himla knepigt eftersom morotsstavarna verkar ha fastnat i jobbiga positioner inuti mina lungor. Googlade "svårt att andas efter att ha ätit för många morötter", men inte ens Google hade en rimlig diagnos bidra med. Får således låta det här sjukdomstillståndet ha sin gång och försöka att lösa det på icke vetenskapligt* vis.

Annat som har hänt: lyckades tradera hem en billig biljett och har därför varit i Stockholm i helgen (hurra!) och är förtillfället sambo med Louise igen. Det är hemskt trevligt den timman vi ses per dag (när hon säger hejdå för att gå till skolan på morgonen och när hon kommer hem vid kvart i elva och vi växlar några ord innan vi drar igång ett avsnitt av Borgen och sedan somnar).

Det kommer att göra mig gott när skolan drar igång igen på måndag.


*) svälja ner de fastnande morotsstavarna med korvstroganoff.

En resa genom tusen landskap mot sommarens sista helg

HURRA!

Om jag ska beskriva Göteborg med ett ord just nu: värdelöst. Folk jobbar, är inte här och gatorna känns plågsamt ospännande. Om två veckor (TVÅ VECKOR!!! Förstår ni hur många timmar det är kvar?) börjar skolan och jag har ingenting bokat fram tills dess. Skulle betala väldigt mycket pengar för att just nu få ligga raklång i den röda soffan hemma i Vallentuna med en nygjord espresso på bordet bredvid. Istället försöker jag lista ut hur man budar hem tågbiljetter för en krona på Tradera. Lyckas jag så kommer jag hem.

...och så lite kräftskiva på det.

 I torsdag hoppade vi på bussen till Jönköping där Malin hämtade upp oss för att styra kosan mot hennes landställe i Saxemara, som ligger utanför Ronneby. Helgen blev ett kräftskivekollo av sällan skådat slag, med allt från eget kräftfiske till tillverkandet av egna partyhattar. Toppa med bastu, morgondopp och kubbspel och ni har ett minne som kommer att värma upp även den rövigaste av dagar i vinter. Det här lever jag på länge.

MEN VILKEN FÄRGGLAD BLOGG JAG HAR

Det är ju faktiskt en riktigt bra grej. Plus att jag har fått dricka gokaffe idag och något kulturkalas-aktigt börjar här imorgon och då får man se konserter gratis runt om i stan. Ska nu utmana mig själv och försöka se en hel film utan att tröttna. HEJA!

Det är visst nån som är tillbaka

Jahapp. Här sitter jag i min lägenhet i västra Göteborg och har en hel höst framför mig. Önskar att det kändes bättre än det gjorde. Därför tänker jag låtsas att det känns härligt och kul och radda upp saker som jag faktiskt gillar med att vara här:

• Lisa bor här
• Jag kan gå till bibblan och låna en massa böcker, eftersom jag kommer att vara här och kan lämna tillbaka dem
• Man kan dricka öl på Andra Långgatan med människor man rågillar
• Min lägenhet är fin och alla mina grejer är här

Och bättre än så känns det inte nu. Har helt glömt bort hur man älskar den här staden, men antagligen så kommer jag på det snart igen. 

Avslutar med råbiffen från himlen som pappa och jag åt i helgen. Det var fint, det.

Hej sommaren del 2: semesterkänslan

Det är konstigt att det är möjligt att sammanfatta en hel sommar i två stora bildregn. Men, det är å andra sidan inte heller helt sant - sommaren är ju inte slut än. Efter Gotland kom David på snabbvisit till stan, Julia kom hem från London och solen bestämde sig för att visa sig lite mer konsekvent. När det är november, kallt och livet inte känns rakt igenom härligt så ska jag tänka på dagarna i skärgården och känslan av att doppa huvudet i havet.

Sommaren borde hålla på för alltid och jag saknar den redan innan den har tagit slut.

Hej sommaren del 1: Gotland

SÅDÄRJA, som Filip och Fredrik alltid inleder sina podcaster med. Nu kanske det börjar bli dags att så smått avsluta sommarlovet för den här bloggen. Semestern är slut, folk behöver något att fördriva tiden med på jobbet och jag behöver kicka igång hjärnan.

Vi mjukstartar med ett bildregn från det som är bäst varje sommar - Gotland. I år var det utflykternas Gotland istället för strändernas Gotland, men det var verkligen inte fyskam det heller, ska ni veta.

Ulf Lundells tall vid Grogarnsberget