Tröttast i stan säger hej

Vaknade imorse och kände det som att någon jättenäve mycket brutalt försökte trycka tillbaka mitt huvud i kudden. Var så trött att ögonen sved, frukosten smakade sågspån och dessutom var kaffet visst slut igen. Hetsade ändå iväg till skolan och precis när jag kom fram så insåg jag att jag tagit fel på en timma. En. Hel. Timma. Har alltså haft en helvetesmorgon helt i onödan och sitter nu och stirrar tomt framför mig i kafeterian. Det ser ut och känns såhär:

Som ni ser så har jag varit tvungen att ta till drastiska metoder som sepia-filtret på kameran för att dölja diverse skavanker. Nu gör jag det enda rätta: sätter på min musikalsspellista och tänker på bättre tider.

The clouds have swift today and the ground is shaking strong

Här kommer den sista skjutsen av den senaste veckans bilder. Många glada ögon, många glada dagar blandat med lite långsamt plugg och 3,2 kg trattkantareller.

Vad är väl lite mjölk i kaffet?

Jag vet inte vad ni har gjort idag, men själv har jag gjort följande:

• Tvättat sex tvättar inklusive en innehållandes min megastora, vita matta
• Färgat håret
• Svabbat HELA lägenheten
• Dammsugit varendaste vrå
• Dammtorkat alla ytor
• Skrubbat hela badrummet samt rengjort vattenlåset (kanske det möjligtvis heter)
• Promenixat till Systemet
• Köpt en ny växt plus några nya krukor
• Planterat om min chiliplanta
• Tagit inte mindre än tre sticklingar från min pelargon och planterat dem efter konstens alla regler

Och nu sitter jag och lyssnar på Lill Lindfors och dricker svart kaffe eftersom jag inte haft den goda smaken att inhandla mjölk. Jag skulle kunna vara min egen mormor.

Imorgon ska ni få se de sista bilderna från London och även några höjdare från Bokmässan. Det ska väl bli roligt?

En kändis är alltid en kändis

Så var det fredag igen, hörrni. Tidigt imorse hade vi seminarium i skolan och efter det har jag suttit hemma och jobbat och sökt lite lägenheter. Känner mig oerhört effektiv. Nu lyssnar jag på Orup och ska snart bege mig mot bokmässan. Ser mycket fram emot alla kändisar som antagligen flanerar runt där. Dock är kändiskvoten för veckan redan uppfylld, då jag och Lisa såg Martin Schibbye och Johan Persson vid Kungsportsplatsen häromdagen. Men man kan aldrig se för många kändisar, som jag brukar säga.

Nu kan ni luta er tillbaka och njuta av den första av två bildskördar från förra helgens häng i London. De här bilderna är dock från Brighton, där vi dejtade och mös runt en hel dag. Vad man tycker om de dagarna i livet som man kan leva på även under årets mörkare dagar.

JAG GER ER: en drömhelg sammanfattad på tre minuter

Hallå eller, London!

Nu piper jag iväg till London! För så känns det. Har egentligen inte koll på någonting, men passet är i väskan och veckans hemtenta är inlämnad. På lördag ska vi se Chelsea-Stoke och imorgon ska jag och Julia åka på en endagars-dejt i Brighton. Det ska bli hemskt fint. Förra gången vi var där tillsammans såg det ut såhär:

Trams coming in, there's wind from the sea but I don't feel cold, it's not shivering me

Gothenburg - Maia Hirasawa

The boats are turning in and the ocean moves the morning while the heaven is blowing in

Den här helgen har bestått av gratiskonserter med fina, gamla par i publiken, fish and chips och långsamma men välbetalda timmar på ICA. Ändå helt godkänt, kan man känna.

MEN! Varför har ingen berättat för mig hur mycket jag skulle älska Joel Alme? (Sanna, du kommer också gilla honom för han låter som Moneybrother fast lite mjukare) När han sjöng låten The Coast som handlar om hur han bor i Stockholm nu men alltid längtar tillbaka till Göteborg, där han är född, kände jag att förvandlingen från människa till en blöt fläck på marken var nära. Älskar dock hur man så totalt kan omfamna en stad och hur mycket man kan känna för olika platser och gathörn runt om i världen. Det är bra grejer, det.

Nu gör vi den här veckan tycker jag. Själv ska jag bland annat skriva en examination om hur man skriver akademiska problemförmuleringar. Kan ju bli ungefär hur festligt som helst.

Vi tar morötterna en annan dag, hörrni

De senaste dagarna har jag tänkt att skriva ett inlägg om morötter, men som ni märker så har det inte blivit av. En vacker dag kanske det kommer och tar er med storm. Annars så är det väldigt fin höst här nu, med krispig luft, löv som virvlar runt och annat klyschigt som hör till och som man tycker om. Det är synd bara att rastlösheten river i en (läs: mig). Skolan har börjat men det känns ändå som att man mest står och trampar och inte kommer någonstans. Vill vara i Stockholm, vill vara i Göteborg, vill ha min lägenhet i tio år till, vill ha en ny lägenhet, vill fly härifrån och vill inte röra mig ur fläcken. Får väl lyssna på mitt eget inlägg och tro att allt blir mer självklart så småningom. Idag är det i varje fall fredag och det gillar man ju.

Livet förändras men viktigast av allt är ändå att köpa ett fint block inför sin första skoldag

Så är den här igen - den första skoldagen. Minns när jag började på programmet för två och ett halvt år sedan. Nervositeten, hur man piffade och bytte kläder tusen gånger om eftersom man ville göra precis rätt intryck. Oron för om man måste bli hipp, för hur man måste vara för att passa in. Det man inte visste var att allt löser sig ändå, oavsett kläder den där första dagen. Man hamnar, efter lite om och men, alltid med människorna som man har mest gemensamt med eller får störst utbyte av och lättnaden i det.

Här kan ni läsa inlägget jag skrev då, inför den där första dagen. Även fast jag fortfarande är orolig ibland (ofta) och undrar vad sjutton det här livet ska ta en så vill jag bara ge 2010-års Johanna en klapp på kinden och viska att hörrudu, det löste sig ju.

Har på mig en randig tröja idag, precis som den där dagen i januari. Lite för att knyta ihop banden och mycket för att min garderob mest består av just randiga tröjor.

020912

En 13-åring som blivit mördad + en 29-åring som fick hjärtproblem och dog mitt under en fotbollsmatch = alldeles för många sorgliga nyheter såhär en långsam söndag. Känner såhär över det: BUHUUU. Världen, KOM IGEN!

Perspektivförskjutning: den här dagen kommer att gå till historien som dagen där flest antal minuter har ägnats åt appen Quizkampen. Vinner förvånansvärt ofta, så utmana mig om ni vågar. Heter kakasouis, som ni vid det här laget bör veta betyder bajskorv på turkiska. Ett moget och intressant nick, på alla vis. 

Nu ska jag äta filmiddag och sen pipa iväg på bio. Ska se på Joel Kinnaman. Eller på Snabba Cash, om ni föredrar den lite bredare beskrivningen. 

Innan ni klickar er vidare i livet så rekommenderar jag er att rysningsnjuta 2:19 och 2:57 in i det här klippet. Varsågoda.

I stort sätt, så

Första september och hösten är här. Jag längtar hem, men utanför skiner solen, luften är krispig och rönnbären lyser röda i träden. Rätt fint, ändå. Igår ramlade vi dåliga gatan fram (dvs Andra Långgatan) och ikväll ska det ätas tacos och spela spel. Hoppas på vinst, men då måste jag antagligen ha bättre fingertoppskänsla än Sven visar här nedanför. Lille Sven.

Nu ska jag dricka dagens första kopp kaffe och bli människa igen. Det blir bra, det.

Hallå eller, hösten!

Jag känner att vi måste följa upp lite lösa trådar från sistone:

• När jag cyklade hem från affären idag så kände jag fortfarande sviterna av morotskatastrofen. Kan det vara möjligt att morotsstavar kan ligga kvar och skvalpa i lungorna i över två dygn och ge en andningssvårigheter? Jag hoppas det är så, för om inte så har jag ett jobbigare problem.


• Glöm allt jag skrev igår om att jag gått upp en jeansstorlek, för det var bara LJUG. Älskade Monki, tack för att ni gör jeans som töjer sig och blir baggyjeans efter bara en endaste dag. Eller tack kära, ickeexisterande ämnesomsättning för att du fått mig att droppa en storlek på några få timmar. Oavsett: fick byta jeansen till min normala storlek idag och kommer därför att ägna de närmsta dagarna åt att ligga och kråla i sängen för att få på mig dem. Efter det kommer jag att stappla runt i lägenheten och göra benböj tills jag kan röra mig normalt i dem. Tänker mig att den stunden antagligen kommer att tajma perfekt med måndagens skolstart.

Slut på uppföljandet av trådar. Istället vill jag bara meddela att jag idag har hämtat upp höstkappan från förrådet, så nu är den officiellt här - hösten. Det tycker jag vi försöker omfamna så gott vi kan, va?

Nu ska jag sortera tvätt till Disneymusik för att värma upp inför kvällens film Skönheten och Odjuret. Lite tråkigt med tvättsortering kan man tycka, men imorgon ska jag upp och heja på alla härliga på min gamla praktikplats och då vill man ju helst inte ha massa fulla IKEA-påsar som spökar i bakhuvudet. Förstår ni väl?

Förresten: här bloggar man SOM EN GUD i några dagar och vad tycker ni om det? INGENTING, som det verkar.