Tröttast i stan säger hej

Vaknade imorse och kände det som att någon jättenäve mycket brutalt försökte trycka tillbaka mitt huvud i kudden. Var så trött att ögonen sved, frukosten smakade sågspån och dessutom var kaffet visst slut igen. Hetsade ändå iväg till skolan och precis när jag kom fram så insåg jag att jag tagit fel på en timma. En. Hel. Timma. Har alltså haft en helvetesmorgon helt i onödan och sitter nu och stirrar tomt framför mig i kafeterian. Det ser ut och känns såhär:

Som ni ser så har jag varit tvungen att ta till drastiska metoder som sepia-filtret på kameran för att dölja diverse skavanker. Nu gör jag det enda rätta: sätter på min musikalsspellista och tänker på bättre tider.

Vad är väl lite mjölk i kaffet?

Jag vet inte vad ni har gjort idag, men själv har jag gjort följande:

• Tvättat sex tvättar inklusive en innehållandes min megastora, vita matta
• Färgat håret
• Svabbat HELA lägenheten
• Dammsugit varendaste vrå
• Dammtorkat alla ytor
• Skrubbat hela badrummet samt rengjort vattenlåset (kanske det möjligtvis heter)
• Promenixat till Systemet
• Köpt en ny växt plus några nya krukor
• Planterat om min chiliplanta
• Tagit inte mindre än tre sticklingar från min pelargon och planterat dem efter konstens alla regler

Och nu sitter jag och lyssnar på Lill Lindfors och dricker svart kaffe eftersom jag inte haft den goda smaken att inhandla mjölk. Jag skulle kunna vara min egen mormor.

Imorgon ska ni få se de sista bilderna från London och även några höjdare från Bokmässan. Det ska väl bli roligt?

En kändis är alltid en kändis

Så var det fredag igen, hörrni. Tidigt imorse hade vi seminarium i skolan och efter det har jag suttit hemma och jobbat och sökt lite lägenheter. Känner mig oerhört effektiv. Nu lyssnar jag på Orup och ska snart bege mig mot bokmässan. Ser mycket fram emot alla kändisar som antagligen flanerar runt där. Dock är kändiskvoten för veckan redan uppfylld, då jag och Lisa såg Martin Schibbye och Johan Persson vid Kungsportsplatsen häromdagen. Men man kan aldrig se för många kändisar, som jag brukar säga.

Nu kan ni luta er tillbaka och njuta av den första av två bildskördar från förra helgens häng i London. De här bilderna är dock från Brighton, där vi dejtade och mös runt en hel dag. Vad man tycker om de dagarna i livet som man kan leva på även under årets mörkare dagar.

The boats are turning in and the ocean moves the morning while the heaven is blowing in

Den här helgen har bestått av gratiskonserter med fina, gamla par i publiken, fish and chips och långsamma men välbetalda timmar på ICA. Ändå helt godkänt, kan man känna.

MEN! Varför har ingen berättat för mig hur mycket jag skulle älska Joel Alme? (Sanna, du kommer också gilla honom för han låter som Moneybrother fast lite mjukare) När han sjöng låten The Coast som handlar om hur han bor i Stockholm nu men alltid längtar tillbaka till Göteborg, där han är född, kände jag att förvandlingen från människa till en blöt fläck på marken var nära. Älskar dock hur man så totalt kan omfamna en stad och hur mycket man kan känna för olika platser och gathörn runt om i världen. Det är bra grejer, det.

Nu gör vi den här veckan tycker jag. Själv ska jag bland annat skriva en examination om hur man skriver akademiska problemförmuleringar. Kan ju bli ungefär hur festligt som helst.

Vi tar morötterna en annan dag, hörrni

De senaste dagarna har jag tänkt att skriva ett inlägg om morötter, men som ni märker så har det inte blivit av. En vacker dag kanske det kommer och tar er med storm. Annars så är det väldigt fin höst här nu, med krispig luft, löv som virvlar runt och annat klyschigt som hör till och som man tycker om. Det är synd bara att rastlösheten river i en (läs: mig). Skolan har börjat men det känns ändå som att man mest står och trampar och inte kommer någonstans. Vill vara i Stockholm, vill vara i Göteborg, vill ha min lägenhet i tio år till, vill ha en ny lägenhet, vill fly härifrån och vill inte röra mig ur fläcken. Får väl lyssna på mitt eget inlägg och tro att allt blir mer självklart så småningom. Idag är det i varje fall fredag och det gillar man ju.

Livet förändras men viktigast av allt är ändå att köpa ett fint block inför sin första skoldag

Så är den här igen - den första skoldagen. Minns när jag började på programmet för två och ett halvt år sedan. Nervositeten, hur man piffade och bytte kläder tusen gånger om eftersom man ville göra precis rätt intryck. Oron för om man måste bli hipp, för hur man måste vara för att passa in. Det man inte visste var att allt löser sig ändå, oavsett kläder den där första dagen. Man hamnar, efter lite om och men, alltid med människorna som man har mest gemensamt med eller får störst utbyte av och lättnaden i det.

Här kan ni läsa inlägget jag skrev då, inför den där första dagen. Även fast jag fortfarande är orolig ibland (ofta) och undrar vad sjutton det här livet ska ta en så vill jag bara ge 2010-års Johanna en klapp på kinden och viska att hörrudu, det löste sig ju.

Har på mig en randig tröja idag, precis som den där dagen i januari. Lite för att knyta ihop banden och mycket för att min garderob mest består av just randiga tröjor.

020912

En 13-åring som blivit mördad + en 29-åring som fick hjärtproblem och dog mitt under en fotbollsmatch = alldeles för många sorgliga nyheter såhär en långsam söndag. Känner såhär över det: BUHUUU. Världen, KOM IGEN!

Perspektivförskjutning: den här dagen kommer att gå till historien som dagen där flest antal minuter har ägnats åt appen Quizkampen. Vinner förvånansvärt ofta, så utmana mig om ni vågar. Heter kakasouis, som ni vid det här laget bör veta betyder bajskorv på turkiska. Ett moget och intressant nick, på alla vis. 

Nu ska jag äta filmiddag och sen pipa iväg på bio. Ska se på Joel Kinnaman. Eller på Snabba Cash, om ni föredrar den lite bredare beskrivningen. 

Innan ni klickar er vidare i livet så rekommenderar jag er att rysningsnjuta 2:19 och 2:57 in i det här klippet. Varsågoda.

I stort sätt, så

Första september och hösten är här. Jag längtar hem, men utanför skiner solen, luften är krispig och rönnbären lyser röda i träden. Rätt fint, ändå. Igår ramlade vi dåliga gatan fram (dvs Andra Långgatan) och ikväll ska det ätas tacos och spela spel. Hoppas på vinst, men då måste jag antagligen ha bättre fingertoppskänsla än Sven visar här nedanför. Lille Sven.

Nu ska jag dricka dagens första kopp kaffe och bli människa igen. Det blir bra, det.

Hallå eller, hösten!

Jag känner att vi måste följa upp lite lösa trådar från sistone:

• När jag cyklade hem från affären idag så kände jag fortfarande sviterna av morotskatastrofen. Kan det vara möjligt att morotsstavar kan ligga kvar och skvalpa i lungorna i över två dygn och ge en andningssvårigheter? Jag hoppas det är så, för om inte så har jag ett jobbigare problem.


• Glöm allt jag skrev igår om att jag gått upp en jeansstorlek, för det var bara LJUG. Älskade Monki, tack för att ni gör jeans som töjer sig och blir baggyjeans efter bara en endaste dag. Eller tack kära, ickeexisterande ämnesomsättning för att du fått mig att droppa en storlek på några få timmar. Oavsett: fick byta jeansen till min normala storlek idag och kommer därför att ägna de närmsta dagarna åt att ligga och kråla i sängen för att få på mig dem. Efter det kommer jag att stappla runt i lägenheten och göra benböj tills jag kan röra mig normalt i dem. Tänker mig att den stunden antagligen kommer att tajma perfekt med måndagens skolstart.

Slut på uppföljandet av trådar. Istället vill jag bara meddela att jag idag har hämtat upp höstkappan från förrådet, så nu är den officiellt här - hösten. Det tycker jag vi försöker omfamna så gott vi kan, va?

Nu ska jag sortera tvätt till Disneymusik för att värma upp inför kvällens film Skönheten och Odjuret. Lite tråkigt med tvättsortering kan man tycka, men imorgon ska jag upp och heja på alla härliga på min gamla praktikplats och då vill man ju helst inte ha massa fulla IKEA-påsar som spökar i bakhuvudet. Förstår ni väl?

Förresten: här bloggar man SOM EN GUD i några dagar och vad tycker ni om det? INGENTING, som det verkar.

Ett par för tighta jeans är väl inte hela världen, heller

Idag har jag köpt ett par jeans. Och två par tröjor, en halsduk samt en jacka. Jeansen är så höga att man knäpper dem över naveln. Citerar Louise: "perfekt, då håller de semesterkilona på plats". Fick dock gå upp en storlek ändå, men det positiva med det är självfallet att jag inte behöver leta efter motivation till att gå ut och springa längre. Eftersom jag heller inte kommer att ha råd att göra något annat så lär ju dessa jeans ha en passform liknande en hösäck om några veckor. Vilket slöseri med pengar, när man tänker efter.

Dagen har även bestått av långlunch med Linn, cyklande med podcast i öronen (direkt livsfarligt ur trafiksynpunkt) och sedan hade jag den goda smaken att komma på en briljant laxrätt till middag. Folieknyte proppat med fryst lax, fryst bladspenat, kryddor, olivolja och så in i ugnen medan du tänker på nåt helt annat tills maten är klar. Här vill jag även inflika det bästa tipset som Lotta Lundgren levererade i hennes sommarprat: "det är genom att ta sig tid att verkligen finhacka grejer (som lök) som du lagar mat med kärlek". Ja, nu sa hon inte exakt så, kanske, men saker och ting blir faktiskt roligare om de är finhackade. Dessutom så säger hon en massa andra klokheter som ni borde lyssna på.

Imorgon ska jag äntligen få tillbaka min saknade lilla feta TV (så att tv.nu återigen kan bli min mest besökta sida) och efter det ska jag hänga med Lisa. Livet, om du hela tiden försåg mig med saker att göra och människor att umgås med så skulle jag ha mycket lättare att inte ha ångest över dig ibland. Det ska jag säga dig.

Nåväl. Vad vore väl ett blogginlägg utan lite bilder som ni antagligen redan sett på instagram? Jag vet
- I N G E N T I N G:

So until we leave, let's stay naive

Det är konstigt det där, hur onöjd man ofta kan känna sig med tillvaron och sen när man får den kastad rakt i ansiktet så blir det himla tydligt att det finns lite att önska gällande ens eget carpe diem-tänk. Därför tänkte jag nu radda upp ett gäng grejer att vara glad över:

• Att det är vår
• Att man kan avbryta sina springturer för att plocka vitsippor
• Att jag har sjukt bra vänner som alltid vill hänga på det allra bästa av sätt: det förbehållslösa
• Att jag trivs jättebra på praktiken (vilket är TUR, eftersom jag tillbringar i princip all min vakna tid där om veckorna)

Och allt hade kanske varit bra om det inte vore så att en stor klump av de där förut nämnda vännerna har pluggat klart i Götet snart och kommer flytta upp till Stockholm i höst. OCH DÄR KOMMER INTE JAG ATT VARA. 

Jaja. Inte så carpe diemigt att ta ut den sorgen sisådär fyra månader innan den blir verklighet.


Såhär såg de soliga dagarna i april ut:

 

Att drunkna är inte så illa, om det får en att drömma och hoppas på att en seglande båt ska komma

Jag vill ha råd att åka iväg,  kanske till London och insupa atmosfären där, det var länge sen nu. Vill hänga på gator som nästan är bekanta, ha råd att dricka goda drinkar, åka på spontanutflykter, ta tåget hem till Stockholm oftare. Ha råd att gå ut och göra roliga saker när jag är där. Kanske köpa en ny klänning, bara för att det är roligt att känna sig ny och fin. Köpa nagellack i någon piffig färg utan att tänka på att man måste handla annat eftersom man inte har någon frukost hemma. Äta mat från tallrik och inte från en matlåda. Köpa blommor till lägenheten, nya, orangea tulpaner varje fredag. Rusa iväg till Paris, för biljetterna kostar nästan ingenting med Ryan Air nu. Åka ner till Lund och hälsa på och ha råd att köpa kaffe och lunch på stan. Byta miljö.

Men när pengarna inte finns och de långväga äventyren uteblir så är det hemskt tur att man har vänner som inte heller kan resa iväg och som vill ha grillpremiär, bara för att det är snö på andra ställen men inte där vi är.

Näe, dags att åka in till slottet och säga fingrejer till det lilla kungabarnet

Under tiden kan ni fnissa lite åt den här bilden. Om ni vill.

Torsdag

Den här veckan har hittills haft ett tydligt tema: kalorier. Blir spännande att se fortsättningen på detta.

Then I got on a plane and flew far away from you

Idag är jag hemskt skoltrött, har ett nytt mobilskal, flyger snart hem till Stockholm och tycker mycket om den här låten.

Idag är ingen vanlig dag,

...för idag är det Louises födelsedag! Det har vi firat med grillbricka, kaffedrinkar, utsikt över hela Göteborg och stora mängder fika. Because she's worth it.

Nääe, men om vi skulle ta och starta en insamling för att råda bot på min utväxt?

The dizzy dancing way you feel

Igår fikade jag och Lisa ute i solen. För några minuter kunde man känna den där känslan man längtat så mycket efter, den när solen liksom bränner till i ansiktet. Sen köpte jag tulpaner, sprang längre och fortare än någonsin förut och lite senare firade vi paret Haags vinst i På Spåret med lite öl på Andra Lång. Idag har har jag och Sanna fikat och handlat present till Lollo, som är födelsedagsbarn imorgon. Det ska vi fira ikväll genom att gå ut och äta på restaurang.

Nu ska jag städa. Det är inte klokt hur mycket en person kan stöka till 32 kvadratmeter.

Om sakers tillstånd

Skolan rullar på i 180 km/h. Det är snöigt, kallt och plusgrader om vartannat. I helgen drack jag skotsk öl. Igår så jobbade jag. Och däremellan har jag (hör och häpna!) hängt rätt mycket på gymmet och bland annat fotat mig själv.

Jag har aldrig förstått mig på moln, inte det minsta

Idag skulle jag och Lisa grupparbeta. Det hade säkert gått bra om det inte vore så att vi båda var sådär superdupertrötta och istället kände mycket mer för att laga svingod mat och sedan somna in framför Harry Potter. Så det var vad vi gjorde. Sen åkte vi och tränade. Lisa köpte gymkort och vi gick direkt och pumpade upp våra rumpor på ett Step up-pass. Det var roligt, särskilt när instruktören tyckte att vi skulle släppa loss lite till salsamusik. Utan tillhörande koreografi.

Det var dock inte lika roligt som när Lisa, sekunden efter att hon betalat gymkortet och kontrollerat hur lång uppsägningstid man har, väser:


Funderar att säga upp det nu på direkten.




Jaja. Nu måste jag plugga, eftersom det inte blev så mycket av den varan idag. Skulle egentligen vilja göra mig en kopp kaffe, men eftersom jag fick feeling och råkade köpa ett märke som tydligen smakade bajs så ska jag fundera över den idén lite till. Hej.





Dagens låt: Håkan Hellström - Båda sidor nu