Everything is going to be alright

Ni vet hur man säger: man är sin egen lyckas smed. Så, när man tycker att saker och ting känns rätt röviga, då finns det bara en sak att göra - ordna upp så att allt känns bra igen. Det finns en mirakelmetod för detta som både är billig och effektiv och det är att ta en promenad med sig själv och lämna allt vad mobil och uppkoppling heter hemma. Detta gjorde jag imorse. Jag tänkte att jag skulle gå en speciell väg, men när jag kom till ett vägskäl så tänkte jag att nä, jag tar den vägen som jag inte riktigt visste var den skulle leda mig. Följ med!

Helt plötsligt kom jag fram till vad som skulle visa sig vara det Moderna Muséet här i Edinburgh. Och vad är det första jag då möts av? Jo, detta:

Tror ni att jag kände för att börja Lille Skutt-gråta där och då eller? Men det gjorde jag inte. Istället så tänkte jag att det nog finns någon där uppe som nu har sett till att allt vänder och blir bra igen.

Och nu är Halloweenhelgen officiellt över.

Jag har dessutom kommit på en bra sak. När någon snor ens kamera så är det ju fullt berättigat att önska sig en ny i julklapp. Så nu ska jag googlespana lite på sådana och så småningom ska jag traska upp till min Hogwartsskola och gå på lektion.

Tvåmannaförfest i rosa rum, pubhäng, pints och whiskey on the rocks

Ja, jag ser nu att jag genast ska sluta experimentera med inställningarna till kameran, eftersom ungefär alla bilderna jag tagit då har blivit hemskt oskarpa. Nåväl. Det har tagit mig drygt en timma att ladda upp de här bilderna, så titta med andakt. Har väldigt många fler bilder att ladda upp, men de får nog vänta tills uppkopplingen blivit bättre.

Dessa bilder är i vilket fall från i lördags. Den blonda tjejen som varken är jag eller Lisa, heter Monika och på sista bilden så ser ni de två skojfriska människorna JC och Hitta Nemo-pappan. Ikväll ska vi på ett arrangerat pubhäng för utbytesstudenter. Det ska bli spännande. Innan dess ska vi äta nudlar från Kinarestaurangen på hörnet. Det ska bli gott.

Skolan börjar den tolfte september, om en vecka precis, och jag längtar väldigt mycket. Behöver aktivera hjärnan igen. Jag ska därför leta efter fina block i veckan, för att skapa mig den rätta känslan. Dock så är det väldigt lyxigt att vi har det såpass lugnt nu i början. Vi kommer till exempel att ha tid för utflykter, som att åka ut till kusten samt klättra upp för en av de enorma, gröna kullarna som omringar staden. Om ni har sett filmen One day, som utspelar sig i Edinburgh, så kommer ni förstå vilken kulle det är.

För övrigt så vill jag hylla alla er som kommenterar. Blir väldigt glad för varenda liten hälsning, för då känns ni inte så långt borta. Så HEJA er!

Ni andra som läser (ja, ni har blivit ett gäng, hurra!) får helt enkelt ta er i kragen och skärpa till er på den punkten.

Hurra, hurra, vilken bra dag!

Vi började dagen med att köpa kaffe och sätta oss på ett torg och bara titta på allt runtomkring. Helt plötsligt behöver vi ju inte stressa över att hitta lägenheter, så nu kan vi unna oss att bara njuta av allt.

Efter att Lisa vägrat vara med på en Dagens outfit idag eftersom hon hade samma kläder på sig som på hennes förra outfitbild, så fick jag ta en för laget. Det var dock assvårt att hålla balansen när man skulle stå med benen i kors och samtidigt anlägga ett svårt och oberört ansiktsuttryck. Dock så tycker jag att ni ska fokusera på huset i bakgrunden, för det är nämligen vår nya lägenhet!

Hej hej, lilla lägenhetsdörr.

- Jag älskar kartor så himla mycket! utbrast Lisa, aka The Guide, idag.

Den här kyrkan ligger på vår nya gata.

Och såhär är namnet på den.

- Äh, såna här blommor finns hemma i Sverige också, sa Lisa. Men eftersom Edinburgh än så länge inte har gjort något vidare färgglatt intryck så var jag tvungen att ta kort på prakten ändå.

Här sitter Lisa på en pub på Grassmarket och njuter och firar att vi (om inget går snett, PEPPAR PEPPAR) har en lägenhet att flytta in i imorgon.

Ikväll ska vi nog fira lite till. Hurra, hurra för oss!

Sommarens sista smak

Ni vet hur det är, helt plötsigt så känner man att sommaren är på väg att glida en ur händerna. Det är dags för nästa årstid och man blir mer och mer sugen på att köpa sig ett par nya, fina block att ha till skolstarten. Eller, jag brukar i varje fall alltid bli sugen på det. Men det finns vissa saker man vill göra innan skolryggsäcken åker på och man säger hejdå till sommaren. Igår så sa jag till pappa att tanken på att inte bada i havet en sista gång, den riktigt plågar mig. Sagt och gjort - i morse åkte vi ut till båten och kastade oss i sjön (läs: gick i via badstegen) för sista gången den här sommaren.

Och som om detta inte vore nog så blev resten av dagen ännu bättre. Jag läser, som sista person i Sverige, om Allan Karlsson som är hundra bast och som har klarat sig genom livet genom att ta allting med en klackspark. Det är en mycket bra bok för mig att läsa för tillfället, eftersom jag själv måste behärska den filosofin nu när jag ska flytta till ett land där jag inte har någonstans att bo.

Fram emot kvällen så hade vi det ungefär såhär tråkigt:

...det vill säga favoritmänniskor, kall öl, jordens hamburgerrace och sällskapsspel. Det enda som var ett uns negativt var att jag kom allra sist. Men någon måste ju å andra sidan göra det också.

Kära dagbok,

igår var det lördag och då skulle vi in till den stora staden och spana in Jesper och Bara på låtsas som spelade på Tantoklafset. Precis när jag går ut genom dörren så fullkomligt eskalerar regnet. Då kände jag såhär:

Men allt ordnade sig fint, för väl inne i stan så byttes regn ut mot Malin. Och det var ju bra.

Någon däruppe var dessutom på gott humör, för vem hängde redan i Tanto när vi kom? Jo, Sanna! Det var inte ett trist sammanträffande.

Sen kollade vi på det här festliga bandet. Ni som inte har lyssnat på dom - misströsta inte. Det kan ni göra här, nämligen.

Vi drog en vinstlott till och hamnade på en restaurang där vi fick dricka massor av drinkar alldeles gratis, bara sådär. Och som student är man ju inte van vid att dricka annat än 29-kronorsöl, så det var ju en spännande upplevelse.

Efter det så tog jag inte några flera bilder. Det är inte en barnlek att vara med blogg, så man måste ju pausa dokumentationen ibland. Så att man inte bränner ut sig såhär på direkten. Samt så att man kan fokusera på drinkarna.

Men jag skriver mer en annan dag. Funderar på huruvida jag ska sätta på dagens tredje Vänner-skiva eller faktiskt göra något vettigt. Kanske tittar lite under tiden jag tänker på det. Hejdå dagboken.