No matter where they take us, we'll find our own way back ah ahh ahh ahhh
Jag vet inte vad som är finast; den nervösa darrningen i början av sången, den synkade dansen, den lite för stora ringen i näsan, Ronan Keatings fasta överygelse om sin manlighet eller den vita rocken där på kanten. Oavsett vad så gör den här videon den här måndagen i varje fall lite festligare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar